Moderns dal är tom, men vad finns i myllan?

Här sitter jag med en bok och en kaffekopp framför mig. Iklädd dova färger, en tjockare brun byxa nerstoppad i svarta kängor. En halsduk draperar min hals. Mina färger, grundada i skogen ej här i stadens myller.

Poliser med automatvapen. På arbetarens dag.

Och här sitter jag. En spion utan uppdragsgivare och är lite ängslig för att bli avslöjad. För om inte ens jag vet vem som är den som håller i trådarna – vem kommer då avslöjas och visas vara jag?

I tillskrivningens lins blir jag vem som helst. Ett kalejdoskop som föds ur ingenting.

Moderns dal är tom men hon innehålla allt. Och därifrån kommer de tusen tingen.