Att hjälpa en kamrat går automatiskt. Det är något man gör. Det finns i oss. Att lägga ner tid på någon, med någon. Att hjälpa, och om man skulle behöva sätta en känsla på det så är det såsom att hjälp sig själv. Oss.
Category: noll
Ta dig inte på så stort allvar!
Som rubriken säger: Jag vaknade på morgonen och sömndrucken skrev jag något oläsligt detta: “Ta dig inte på så stort allvar!” Juste, låt mig! : )
Självlångsint
Var inte långsint mot dig själv. Skulle du vara så långsint mot en vän? Om du förebrår dig i många år, så kanske du ska släppa det. Möt din egna förebråelse och lös upp det. Ibland får skulden bära en mask av någon annan in ditt inre.“DE dömer mig” Nej, DU dömer dig. Möt din… Continue reading Självlångsint
Det singulära
Du är du.Det sammanknytande.Du har skapat tanken och du konsumerar tanken.Det är inte två entiteter. Det är samma. Låt det vara i union. När tanken och du är splittrad så är det svårt att väga vad som är sant eller inte. När du glömmer bort att du är producenten. Om du tror att det att… Continue reading Det singulära
Anima & Animus
Drömmen Jag rörde mig genom drömmen, jag var självet, det lekande, det egofyllda barnet. Drömmaren! Landskap förändras, ett ögonblick från drömmen fastnade.Jag såg personer i burar, dock så verkade de inte bekomma sig, eller ens märka att de var inspärrade. En lång man som lutade sig mot burens hörn skrek teatralisk “jag blir avsugen!”. Personerna… Continue reading Anima & Animus
Att släppa världen och bli en del av den
Känslor känns så materiella, så påtagliga. Till exempel njutningen och smärtan. Oron. Tanken om framtiden. Bekymret, ältandet, planerandet, fantasierna, drömmarna. Och visst är det så. Men det finns en befrielse. Det är att känna allt detta och förstå att du liksom går i din egna saga. Din dröm. Din bedömning av verkligheten. Och din saga… Continue reading Att släppa världen och bli en del av den
(själv)dömandet
Det är du som har ansvar för dömandet. Minnet är även ditt ansvar. Du är vuxen. Ett minne av någon annan är känslomässigt ditt ansvar. Allt det som du tycker är sårande och dömande som har sagts till dig är även det nu ditt ansvar. Även ditt egna dömandet. När den insikten kommer att dömandet är… Continue reading (själv)dömandet
Skapa din scen, fånga dina egna pokemons
Du stiger in i en ny känsla, det kan vara vilken som. Du blir förlorad i känslan. Du kan backa ur, avleda eller vara i känslan. Du kan vara medveten att du är i känslan (jag känner mig på ett visst sätt). Tillräckligt medveten för att berätta det för dig eller någon annan. Du kan… Continue reading Skapa din scen, fånga dina egna pokemons
Ihågkommandets sutra
Så att jag ska komma ihåg. Jag är jag Det är jag som talar. Och det är jag som lyssnar. Mina tankar är mina. De ägs inte av någon annan, inte ens om de viskas såsom de kom från någon annan. Jag är jag. Det kan vara lätt att tappa bort. De tankar jag får… Continue reading Ihågkommandets sutra
Den nya eran
Upplösningen De hade jagat, och han gick genom gläntanoch satte blommor runt sin halsoch där hittade han stenenkommen ur jordens sköte.Han borstade av stenen ochtog den med sig. I lägret gick han fram till henneoch visade stenen i sin hand.“Se vilken märklig sten jag har hittat”“Ja, den var fin” sade hon,“det är som Gudinnan har… Continue reading Den nya eran
De vita husen
Han klev ner från sovalkoven. Hans kropp värkte, de hade skördat igår och de skulle fortsätta idag. Solen sken ner genom öppningen i väggen och lyste upp en kägla av ljus på stengolvet. Det blåste idag, han trodde det skulle bli en bra dag. De hade tagit beslutat att börjat odla på rostfälten, de röda… Continue reading De vita husen